Pantbanker i Högalid på 50 talet
I Högalid fanns det 2 pantbanker som man kunde gå till när avlöningen var slut. Pantbanken eller stampen som det kallades var en inrättning där man i princip lånade pengar av sig själv mot en viss ränta. Jag tror att den belånade värdesaken fick sitta en månad, hade man då inte råd att lösa ut den så kunde man sätta om, då fick man mot straffränta en månad till. Ville man inte lösa ut värdeföremålet, kunde man sälja pantkvittot. En del av det guld som idag finns i vår familjs ägo kommer från inköpta pantkvitton.
Sveriges första RI FI FI kupp utfördes mot pantbanken Långholmsgatan 25. Hörnhuset skulle rivas så de flesta lägenheterna var utrymda. Inbrottstjuvarna som enligt ryktet var från Hornstull hade från lägenheten som låg ovanför pantbanken tagit hål i golvet, och på en stege klättrat ner till pantbanken. Inbrottet klarades aldrig upp.
SVANBERGS pantbank låg på Långholmsgatan 3 1 tr. Pantbanken hade 2 anställda. Jag minns dem som om det vore igår, den ene var lång och mörk, den andre var kort och rödlätt. De hade korta svarta rockar. Alltid när man kom dit så stod den långe bakom den korte. Jag stampade ibland på min Certinaklocka, jag fick 25 bagis och den kostade 30 att lösa ut.
På Heleneborgsgatan bodde en känd och duktig dragspelare som hade det lite si och så med sina finanser. Han var stamkund med sitt dragspel hos Svanberg så det gick lite slentrian i belåningarna. En dag när han fått en helgspelning och dragspelet var belånat gick han upp till Svanbergs och bad att få låna dragspelet över helgen, det gick bra om han löste eller lämnade tillbaka dragspelet efter helgen. Tiden gick å dragspelet åkte ut och in. Utan bedräglig baktanke när dragspelaren behövde både pengar och dragspel, så lade han ett par tegelstenar i dragspelslådan och belånade ånyo och löste sedermera ut lådan. Sanningshalten i denna historia kan diskuteras, men en sak är säker, världen är bra liten, nu bor jag granne med Svanbergs sondotter Caroline !
Gösta Eliasson
