minnen från tullen

Parkleken hade gjort en iskana med höga snövallar på sidorna. Den började strax nedanför berget och slutade vid Borgargatan. Nåväl, just den här kvällen hade några tjejer vågat sig dit för att åka. Det här var före tefatens tid, tjejerna åkte på kartongbitar och trasmattor. Vi grabbar uppfattade snabbt situationens möjligheter och radade upp oss på linje på snövallarna. När tjejerna sen kom susande i iskanans mittfåra slängde vi oss handgripligt över dem, med våra iskalla händer försökte vi sen treva oss under byxlinningar och trosor. Tjejerna skrek som stuckna grisar. Det kunde knappt ha missförståtts att tjejerna tyckte detta var obehagligt, men av någon outgrundlig anledning fortsatte tjejerna att åka. Så här i efterhand kan sägas att tjejerna satte definitivt stopp för våra bekladdningsförsök. Vi grabbar var överlyckliga, vi hade funnit en ny sysselsättning. Vi kallade detta för murvning ! En grävande journalist kallas ju för murvel, men det hade inte med detta ordval att göra.Vi grabbar hade hittat ordet på ett helt annat ställe ! Bilden är tagen några år efter den rubricerade historien och visar i bakgrunden iskanans sträckning. Grabbarna på bilden är Uffe Karlsson och Kalle Törnell, de var väluppfostrade pojkar å var sannolikt inte med om murvningarna